Glömt lösenord/kundnummer? Klicka här för att beställa ett nytt!

Vi använder cookies. Läs mer om vår syn på sekretess.

Bahnhof förklarar datalagringens avigsidor och hur kassaskåpet fungerar


Med anledning av införandet av generell datalagring enligt lag den 1 oktober 2019 publicerar Bahnhof denna informationssida för att belysa och förklara hur datalagring och utlämning av personuppgifter fungerar.

Inte nog med att stora molnjättar, sociala plattformar, webbläsare och hemsidor övervakar, registrerar och sparar data om dig på internet så har den svenska staten beslutat att med hjälp av lagen göra detsamma. Till sin hjälp har de tagit Sveriges tele- och internetleverantörer och beordrat dem att spara all person- och trafikdata så att staten kan komma åt informationen OM det skulle behövas.

Tanken är god, att polisen ska få tillgång till uppgifter som leder till att bekämpa terrorism och grov brottslighet. Men genomförandet är rättsosäkert för den enskilde och den svenska staten tycks ha sina egna kontrollbehov och massövervakning i fokus snarare än att värna om demokrati, yttrandefrihet och personlig integritet.

Kom ihåg att det är inte så länge sen som Säpo i en hemlig övertalningskampanj ville ha direkttillgång till tele- och internetleverantörernas kunddata, de ville ha direktuppkoppling till systemen som hanterar uppgifter om hur kunderna mejlat och ringt. Det hette att det var frivilligt och att syftet var gott. Vilka operatörer som gick med detta vet vi inte, men Bahnhof gjorde det inte. 

Bakgrund: datalagring i Europa och Sverige

Datalagring handlade från början om att bekämpa terrorism och allvarlig brottslighet. I och med bombdåden i Madrid 2004 och London 2005 kom de första förslagen om att utöka polisens befogenheter och att införa en skyldighet för operatörer att lagra trafikuppgifter. Uppgifterna skulle visa vem som har kommunicerat med vem, vilken tidpunkt kommunikationen ägde rum och var personerna som kommunicerade befann sig.

Man arbetade fram ett förslag på Europanivå som blev hårt kritiserat för att vara för integritetskränkande. Förslaget röstades därför först ner av Europaparlamentet, men den 15 mars 2006 lade man fram ett datalagringsdirektiv som blev antaget. Sedan dess har datalagringens vara och icke vara tagit många turer i både Europa och i Sverige.

Det senaste direktivet om datalagring blev stoppat av EU-domstolen december 2016 i den så kallade Tele2-domen. Domstolen konstaterade att uppgifterna gör det möjligt att dra mycket precisa slutsatser om kundernas privatliv, något som är ett synnerligen allvarligt ingrepp. Domstolen menade också att lagring i brottsbekämpande syfte måste grunda sig på objektiva omständigheter med åtminstone en indirekt koppling till grov brottslighet.

I och med den Tele2-domen upphörde Bahnhof med flera tele- och internetoperatörer med datalagring. Men den svenska staten har inte gett sig utan har sedan 2016 jobbat på att med hjälp av smärre omskrivningar i flera olika lagar driva ändå igenom generell datalagring.

Ändringar har gjorts i följande svenska lagar:
- lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
- lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande - myndigheternas underrättelseverksamhet
- lagen (2017:718) om ändring
- lagen (2012:279) om ändring
- lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet

Datalagringens utformning från 1 oktober 2019

Generell datalagring införs, det betyder att alla tele- och internetoperatörer i Sverige ska registrera och datalagra kund- och trafikinformation utan att det finns misstanke om grovt brott.

- Sveriges internetleverantörer är skyldiga att spara abonnentuppgifter om sina kunder i 10 månader.

- Sveriges internetleverantörer skyldiga att lämna ut abonnentuppgifter om sina kunder vid begäran från till brottsbekämpande myndigheter.

Det här är brottsbekämpande myndigheter enligt LEK:

- Ekobrottsmyndigheten
- Polismyndigheten
- Skatteverket
- Säkerhetspolisen
- Tullverket

Det här är abonnentuppgifter:

- IP-adress
- Personnummer
- För- och efternamn
- Gatuadress
- E-postadress
- Telefonnummer

Tre felaktiga påståenden om abonnentuppgifter

Apropå abonnentuppgifter har vi sett en del påståenden om vad som gäller utlämning av uppgifter. Här bemöter vi tre påståenden om abonnentuppgifter enligt de nya lagändringarna.

Påstående 1: ”Det måste röra sig om grov brottslighet.”
Gäller inte för inhämtning av abonnentuppgifter.

Påstående 2: ”Det kommer att krävas tillstånd av en åklagare för att få tillgång till uppgifter.”
Gäller inte för inhämtning av abonnentuppgifter.

Påstående 3: ”Det finns en skyldighet att informera berörda personer om att uppgifter har inhämtats.”
Gäller inte för inhämtning av abonnentuppgifter.

När det handlar om abonnentuppgifter är det alltså öppet för vilken tjänsteman som helst inom polis, tullverket mm att begära ut personuppgifter hos en internetleverantör, det behöver inte ens finnas misstanke om grovt brott. Bahnhof anser att den här inhämtningen av personuppgifter är grovt rättsosäker.

Skillnaden mellan LEK och IPRED

Så fungerar datalagring och utlämning enligt LEK

Vi sparar endast det som krävs i enlighet med LEK, Lagen om Elektronisk Kommunikation. Vi sparar dina uppgifter i 10 månader och sedan blir de raderade. Uppgifterna som sparas i detta syfte finns på ett enda ställe hos oss och är kassaskåpssäkert tills de blir raderade. Uppgifterna kan endast lämnas ut till polisen, eller annan brottsbekämpande myndighet, om vi skulle få en utlämningsbegäran och om vi har kvar uppgifterna.

Som Bahnhofkund kan du vara trygg med att din data ligger i säkert förvar hos oss, att vi raderar efter 10 månader och att vi aldrig kommer att lämna ut något i annat fall än i enlighet med LEK.

Så fungerar datalagring och utlämning enligt IPRED (upphovsrättsmål)

En domstol som hanterar civilrättsmål kan inte med stöd av IPRED begära att Bahnhof eller annan operatör ska lämna ut uppgifter som datalagras i enlighet med LEK, i vårt fall är dessa uppgifter inlåsta i ”kassaskåpet som är avsedd för LEK”.

Däremot kan en domstol begära ut uppgifter som en operatör sparar ”ändå” av egna skäl. Men till skillnad från andra operatörer sparar inte Bahnhof några uppgifter ”ändå” annat än under en mycket kort tid. Det innebär att Bahnhof i praktiken inte har några uppgifter att lämna ut enligt ett IPRED-föreläggande. 

Det finns dock en oroväckande risk att vi kommer att se hur upphovsrättsmaffian istället vänder sig till polisen för att få dem att begära utlämning av IP-nummer och personuppgifter, och då används inte lagen till att bekämpa terrorism och allvarlig brottslighet längre – utan till att gynna lukrativa firmor som på tvivelaktiga grunder skickar kravbrev på tusentals kronor till påstådda fildelare. Läs mer på utpressningskollen.se

Vad händer om Bahnhof inte följer lagen?

Vi kommer att få vitesföreläggande av PTS (Post- och telestyrelsen), som är förvaltningsmyndighet för post och elektronisk kommunikation. Bahnhof har för närvarande ett vitesförläggande hos PTS på miljonbelopp som kan bli aktiverat om vi inte följer lagen.

Viten fungerar som så att de återkommer tills det man har fått nedslag på är åtgärdat. Det betyder att även om vi skulle betala så skulle vi få ett nytt vite om vi inte följer lagen.

Bahnhofs inställning till datalagring

Vi hanterar din och all annan känslig information på ett säkert och lagenligt sätt. Vi sparar endast det som behövs för att kunna leverera och fakturera en tjänst och i enlighet med vid var tid rådande lagar. Vi sparar aldrig uppgifter om dig som ”kan vara bra att ha” eller för att dela med onämnd och omotiverad tredje part.

Bahnhof motsätter sig dock generell datalagring, det vill säga att alla privatpersoners kunddata ska registreras och sparas utan att det finns misstanke om brott, något som har starkt kritiserats av EU-domstolen och som strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som hänvisar till rätten om ett privatliv. Bahnhof anser att generell datalagring kan likställas med statlig massövervakning över sina medborgare.

Bahnhof förespråkar istället riktad datalagring, det vill säga att tele- och internetoperatörer ska endast spara data när det finns misstanke om grovt brott.

Bahnhof är inte heller mot utlämning av kund- och trafikinformation till brottsbekämpande myndigheter. Men vi vill att det ska ske rättssäkert för den enskilde privatpersonen. Vi anser att både förfrågan och utlämning till brottsbekämpande myndigheter måste ske både rättssäkert och krypterat.

Kommer Bahnhof att överklaga?

Ja, den generella datalagringen med dess nuvarande utformning är ett allvarligt intrång i den personliga integriteten och därför avser Bahnhof att överklaga, eller på annat sätt påverka utformningen av datalagring.

Bahnhofs jurist ger sin syn på generell datalagring

Wilhelm Dahlborn är bolagsjurist och har lång erfarenhet av juridik och datalagring i Sverige. Här ger han sin syn på vad han anser om generell datalagring.

Använd Integrity VPN – ett smart och enkelt sätt att skydda din data

Det räcker inte med att vara kund hos oss för att vara säker på nätet, ditt abonnemang skyddar inte din datatrafik per automatik. Du behöver skydda dig och din data själv med en VPN-tjänst också.

Vi rekommenderar både privatkunder och företagskunder att använda en VPN-tjänst för att skydda sin data och sina förehavanden på nätet. VPN betyder Virtual Private Network och är en tjänst som gör att du kan skydda din datatrafik från att bli avlyssnad eller sedd av okända som lurkar runt på internet på jakt efter information om dig, din familj och dina vänner.

Sen november 2014 bjuder Bahnhof alla sina bredbandskunder på VPN-tjänsten LEX Integrity som är en nedbantad version av Integrity VPN och som skyddar en pc, surfplatta eller mobil.

VPN-tjänsten Integrity VPN skyddar upp till 10 enheter och du betalar endast 40 kr i månaden. Men i och med att den generella datalagringen träder i kraft 1 oktober 2019 vill vi ge alla möjligheten att prova på 6 månader kostnadsfritt.

Du behöver inte vara Bahnhofkund för att ta del av erbjudandet, alla kan beställa Integrity VPN oavsett om du har en annan bredbandsleverantör.

https://www.bahnhof.se/img/bahnhof-INTEGRITY-VPN.jpg

Läs mer och beställ Integrity VPN idag!

Läs mer:

Bahnhofs remissyttrande över SOU 2017: 75, Datalagring – brottsbekämpning och integritet

2019-06-19 Riksdagen röstade igenom ”ny” datalagringslag – Bahnhof: den hör inte hemma i en demokrati
2019-06-14 Bahnhof ger svar på tal: ”Majoriteten av befolkningen har inte begått några brott – det är dem vi skyddar”
2019-05-13
2014 satte EU-domstolen stopp för massövervakning - nu vill EU-rådet införa det igen
2019-03-19
Bahnhofs öppna brev till Expressen II: Era argument har tillverkats av Säpos egna PR-maskineri
2019-03-12 Regeringens jakt på ”terrorister” i själva verket jakt på fildelare
2019-03-05
Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring
2019-03-04 Regeringens användning av "abonnemangsuppgifter" - ett försök att undslippa EUs krav
2019-02-26
Omarbetat datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten
2019-01-29 ”Ny” regering och nya integritetskränkande lagar 2019
2018-06-27 Bahnhofs rapport från dagens rundabordetsamtal hos Justitiedepartementet
2018-01-12 Bahnhof ser allvarliga brister i regeringens datalagringsförslag
2017-08-28 Bahnhof avslöjar planer på dramatiskt ökad datalagring
2016-05-19 Fildelning i topp när Polisen utreder brott på internet

Fler nyheter hittar du på: bahnhof.se/nyheter

Youtube:
Den här korta filmen gjorde vi för tre år sedan, men är nu aktuelll igen!
2016-10-13 Bahnhof förklarar IPRED, LEK, spridningskollen och hur Bahnhof datalagrar kunduppgifter